Det är lätt att tro att chipkrisen blåste förbi lika snabbt som ett aprilregn. Men nej, vissa komponenter fortsätter att ställa till det. En del fabriker har kommit igång igen, visst, och bilar rullar ut från banden – men glöm tanken på att allt är som förr. Vissa chip är fortfarande lika svårfångade som en perfekt semla på Fettisdagen. Det är faktiskt så att även om nyheterna tystnat, så finns problemen kvar under ytan. I bakgrunden jobbar hela branschen febrilt med att försöka få fatt på de där små men avgörande delarna som får allt från bilar till brödrostar att fungera. Till och med mindre förseningar i leveranskedjan kan få stora konsekvenser, vilket märks i allt från försenade produktlanseringar till tomma hyllor i butikerna. Allt detta gör att chipkrisen, trots allt, fortfarande är en realitet för både tillverkare och konsumenter.
Varför trilskas vissa chip fortfarande?
Man kan undra: varför är vissa kretsar fortfarande hopplösa att få tag på, medan andra plötsligt finns på lagerhyllan? Svaret är lika snårigt som en svensk vårvinter. Bakom kulisserna pågår en ständig dragkamp om produktionskapaciteten hos världens ledande chipfabriker. Vissa chip – speciellt de enklare, äldre varianterna som styr fönsterhissar eller mikrovågsugnar – tillverkas i fabriker som inte prioriteras längre. Alla vill ju ha de senaste, smartaste processorerna till sina mobiler och datorer. Så när TSMC och Samsung lägger om produktionen mot de hetaste marknaderna, hamnar de där små men ack så nödvändiga chippen i bakvattnet. Resultatet blir att tillverkare av vardagsprodukter står längst bak i kön, medan teknikjättarna plockar russinen ur kakan. Dessutom är det ofta svårt eller dyrt att byta ut gamla chip mot nyare modeller, eftersom det kräver omdesign av hela elektroniksystemet. Det gör att många företag tvingas vänta – och hoppas att lagret räcker tills nästa leverans dyker upp.
Alla pratar elbilar – men vad händer med kylskåpet?
Medan rubrikerna skriker om elbilar och självkörande teknik är det lätt att glömma bort vardagsprylarna. Men bristen på vissa chip har gjort att tillverkare av tvättmaskiner, diskmaskiner och till och med brödrostar fått tänka om. Vissa företag har fått återlansera äldre modeller med enklare funktioner, bara för att kunna använda tillgängliga komponenter. Det är lite som att baka med det man har hemma när jästen är slut i butiken. Föreställ dig att du öppnar din nya diskmaskin och upptäcker att den saknar några av de smarta funktioner som fanns på förra årets modell – just för att rätt chip inte gick att få tag på. Eller att kylskåpet plötsligt saknar trådlös uppkoppling och måste styras manuellt. Den osynliga chipbristen påverkar alltså oss alla, även om vi inte märker det direkt. Samtidigt har vissa företag börjat samarbeta närmare med leverantörer eller byta till alternativa komponenter, men det är ofta en nödlösning snarare än en långsiktig strategi. Resultatet är lite mer retrokänsla i hemmet – på gott och ont.
Frakt, pandemi och den där båten i Suez
Man trodde kanske logistikproblemen var över, men så enkelt är det inte. Fortfarande kan en enda försenad leverans från Asien dra ut på produktionen i månader. Och visst minns vi när Ever Given fastnade i Suezkanalen? Den där båten är nästan en symbol för hela chipkrisen: en liten händelse på fel ställe vid fel tidpunkt – och hela världens produktion står på vänt. Även när fabrikerna producerar för fullt, kan logistikkedjan spricka av minsta störning. Pandemin visade dessutom hur snabbt hamnar och transportleder kan stänga ner, vilket ledde till flaskhalsar över hela världen. För företag betyder det att de ibland måste lägga om hela sin planering med kort varsel, och för konsumenter kan väntetiderna bli frustrerande långa. Det handlar alltså inte bara om brist på produktion, utan också om en global transportpussel som måste klaffa perfekt. Och när det inte gör det, ja, då räcker det med att ett enda containerfartyg får problem för att försena tusentals leveranser av viktiga chip.
Vad gör branschen? Jo, de stretar på
Stora aktörer som Intel och GlobalFoundries bygger nya fabriker, men det tar tid. Tänk dig att försöka odla ett äppelträd – det går inte att skynda på skörden, hur mycket man än vill ha paj till hösten. Samtidigt försöker mindre leverantörer hitta kreativa lösningar. Vissa återanvänder gamla kretskort, andra letar upp udda chip på andrahandsmarknaden (tänk Tradera fast för elektroniknördar). Andra testar att samarbeta med fler leverantörer än tidigare, eller köper på sig större lager när tillfälle ges. Några företag försöker till och med utveckla egna chip för att bli mindre beroende av de stora jättarna, men det är ett dyrt och tidskrävande projekt. För mindre producenter kan det handla om att återvinna fungerande komponenter från skrotade produkter, eller att hitta okonventionella distributörer i andra länder. Kreativiteten är stor, men lösningarna är ofta tillfälliga – och det krävs uthållighet för att hålla produktionen igång tills marknaden stabiliseras.
Kommer priserna gå ner? Nja, kanske… eller inte
Visst har vissa komponenter blivit billigare igen, men andra har kvar sitt skyhöga pris. Det är lite som att försöka köpa grillkol i juli – vissa år går det snabbt, andra får man betala guldpris. Just nu är det svårt att förutspå exakt när marknaden stabiliserar sig, särskilt eftersom nya tekniktrender som AI och smarta hem kräver ännu fler chip. Efterfrågan på vissa typer av halvledare ökar snabbare än fabrikerna hinner bygga ut produktionen. Samtidigt kan tillgången snabbt svänga om någon stor köpare plötsligt minskar sina beställningar, vilket gör att priserna blir oförutsägbara. Att planera inköp av elektronik har blivit en konstform i sig – ibland lönar det sig att vänta, ibland gäller det att slå till direkt. För konsumenter innebär det att prislapparna kan pendla rejält, och att det ibland kan löna sig att jämföra olika återförsäljare eller hålla utkik efter kampanjer. Marknaden är, helt enkelt, fortfarande lika svår att läsa som en väderprognos i april.
Tips för den tekniktrötte: så klarar du väntan
- Håll koll på tillverkares egna uppdateringar – många, som Asus eller Siemens, har speciella status-sidor om leveransläget. Där kan du ofta anmäla dig för notifieringar eller se när nya leveranser förväntas komma in.
- Prata med lokala återförsäljare; ibland sitter de på lager som inte syns online. En personlig kontakt kan dessutom ge tips om när nästa leverans är på gång, eller om det finns alternativa modeller i butiken.
- Överväg att laga eller uppgradera istället för att köpa nytt – reservdelar kan vara lättare att få tag i än en hel produkt. Många lokala reparatörer har blivit experter på att trolla med det som finns, och ibland går det att hitta begagnade delar med full funktion.
Utöver dessa tips kan det vara värt att tänka ett extra varv kring vilka funktioner du verkligen behöver – ibland är det bättre att välja en enklare modell som faktiskt finns i lager, istället för att vänta på den allra senaste tekniken. Att vara flexibel och hålla sig uppdaterad är nyckeln i en tid när det oväntade blivit det nya normala.
Så nej, chipkrisen är inte riktigt över. Den har bara bytt skepnad – och ibland känns det som att den gömmer sig i just den komponenten man behöver mest. Men med lite tålamod, kreativitet och koll på marknaden går det ändå att hålla tekniken snurrande, även om det ibland krävs ett par extra varv runt lagret. Det gäller att hålla humöret uppe, våga tänka om och ibland nöja sig med en enklare lösning tills stormen blåst över. På sikt lär leveranskedjorna bli mer motståndskraftiga, men tills dess får vi alla öva på konsten att vänta – och kanske upptäcka glädjen i att laga istället för att slänga.